måndag 26 april 2010

Tacksamhet

När jag vaknade igår mådde jag bra, men under tiden jag åt frukost fick jag plötsligt fruktansvärt ont i magen. Bara så där. Det var typ mens-ont, fast värre. Mycket värre. Men jag tänkte att det går nog över...

Vi har tillbringat helgen på ett seglingsläger, hjälpt till att fixa mat och lite annat. Igår skulle vi städa en idrottshall där långväga deltagare övernattat. Då hade jag så ont att jag inte kunde gå ur bilen, så jag tvingades överge de andra.
När jag framåt eftermiddagen fortfarande halvlåg i bilen och hade så ont att jag knappt kunde röra mig tyckte Mannen att vi skulle åka hem.
"Nej, inte hem", sa jag. "Men jag tror att vi borde åka till sjukhuset".
Jag blev själv förvånad över att jag sa det. Jag har alltid varit otroligt dålig på att känna min egen kropp. Inte vetat hur jag känner egentligen utan frågat andra vad de tror.
Men nu - nu bara visste jag. Det är något som inte stämmer. Så här ont ska man inte ha. Faktum är att jag har nog inte haft så ont sedan barnen föddes. Någonting är fel.
Väl inne på ett undersökningsrum på sjukhuset sa Mannen: "Det är nog samma rum som förra söndagen när vi var här med min mor. Det är i alla fall samma tidning jag läser ;-)"
Och visst var det samma rum. Ingen vidare söndagstradition...

Det visade sig att jag har urinvägsinfektion. Tror aldrig jag haft det förut, och framför allt hade jag ingen aning om att man kunde ha så ont av det!!
Det blev alltså till att köra iväg till nästa stad där det fanns ett jour-öppet apotek så jag kunde hämta 10 dagars antibiotika och diverse smärtstillande. Idag har jag ont, men jämfört med igår är det ingenting. Tänk vad snabbt man kan ändra perspektiv på saker och ting!! Och tänk att det kan vara ett sundhetstecken att faktiskt veta när man är sjuk ;-)


Bild från Kreativ Insikt.

4 kommentarer:

Diqueen sa...

å stackars dig, det är jobbigt att ha urinvägsinfektion, säger jag som är van att ha det...och man kan bli jättedålig! Vilken tur att du lyssnade på dig själv och for iväg, man kan få njurbäckeninflammation och det är inte kul för såg mamma ha det en gång och hon åkte ambulans hon!

kryapåkramar

Diqueen sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Susanne sa...

Så klokt av dig att åka in..Skönt att det blivit bättre..Massa kramar Susanne

Vida sa...

Bra att du åkte in, tänk att det kan vara så svårt att lyssna på kroppen ibland... jag är likadan..

Kramar till just dig